Foolproof

Nämn något som gjorde dig glad igår:


Jag var inte lika bakis som jag trodde att jag skulle bli...


Vad gjorde du kl 08 imorse:


Var halv vaken och gruvade mig för att stiga upp


Vad gjorde du för 15 min sedan:


Blåste luggen torr med hårtorken


Det senaste någon sa till dig:


Fredrik som frågade om han kunde få sin tandborste


Vad har du druckit idag:


Vatten, mjölk och 5 koppar thé (i rad)


Vad var det senaste du åt:

Korvstroganoff

Vad var det senaste du köpte:

Fyllekäk på Max haha


Vad är det för färg på din ytterdörr:


Röd


Vad har du för väder hos dig nu?


De är natt så det är mörkt men tror att det är lite månligt och  svalt


Godaste glassmaken:


Yoghurtglassen i Spanien


Tror du på kärlek vid första ögonkastet:


Nja, snarare attraktion som kan utvecklas till kärlek


Sover du tungt:

Ibland, men oftast inte

Drömmer du mardrömmar:


Nästan varje natt

 

Trivs du med ditt jobb:

Oh ja!

Favoritklädsel:

Beror på, men oftast så blir det jeans, linne/t-shirt och en kofta

Favoritlåt just nu:

Har ingen särskilld

Vad ser du om du tittar till höger:


Bokhyllan i vardagsrummet som är fylld med böcker :)


Vad gör dig glad just nu:

*Ett år kvar!! Ska bli ett så himla bra år

*Det faktum att Valeria snart är hemma

*Att min arm kanske är läkt inom en vecka

Vad ska du göra härnäst:

Gå och lägga mig, skoldag imorgon!

Höger eller vänsterhänt: 

Höger


Humör just nu:


Trött, lite små stressad men glad :)


Favoritgodis: 


Suuuura godisar, det bästa är färska remmar som man kan köpa på marknader

Kläder just nu:

Sovkläder

Hur många kuddar sover du med:


Två, vill gärna ha en mellan knäna. Annars får jag lätt ont just i knäna.  


Spelar du något instrument: 

Kunde spela klarinett förut men inte nu längre

Morgon eller nattmänniska:

Inget, har lätt och kliva upp på morgonen och svårt att sova på kvällen. Inte en bra kombination.

Är du kittlig:


För vissa ja..


Snarkar du:


Nej, Fredrik har hört mig snarka en gång har han sagt. 


Stjärntecken:


Våg


Längtar du mest efter just nu:


Att resa. Vara äventyrlig och bara sticka iväg någonstans för en kort stund till någon annan verklighet. 

Skolan börjar inte på riktigt förrän imorgon, hade bara registrering idag. Dock är det en ordentlig skoldag imorgon. Från tio till tre står det bara på schemat, hoppas att vi får någon lunch i alla fall. Detta kan man säga verkligen är början på slutet. Sista året (ta i trä) på universitetet, mitt fjärde totalt. Vet inte hur jag skulle klara mig utan min stöttepelare Fredrik. Han pushar och uppmuntrar som ingen annan.

 

Ska äta korv stroganoff idag för första gången på evigheter, det är ju som sagt inte en av mina favorit rätter. Det är snarare en av mina haträtter som jag inte kan äta. Men som med allt annat så är det ju mycket bättre om man får göra sin egen tvist på det hela, vilket jag nu gjort. I åkte lite sambal, dijonsenap, cayenne och lite annat smått och gott. Så nu smakar det inte korv stroganoff längre, utan mycket bättre om jag får säga det själv. Nu är det bara riset vi väntar på. Jag är helt handikappad när det gäller att koka ris, det blir bara inte bra. Men förhoppningsvis funkar det idag.

 

Frida i min, nu hennes, snygga klänning!!

Ligger i soffan just nu och känner mig för trött för att orka gå och lägga mig. Fredrik är i samma sits fast han har fastnat framför datorn. Har dock för mig att sängen är skönare än soffan så det kan vara värt den jätte långa prommenaden. En sväng förbi medicin skåpet för att hälsa på mina vänner och se plocka upp Fredrik och få han i sängs. Oj oj oj vilka problem jag har....

Att åka på aktuen kanske inte är något man gör varje dag, även om jag är väldigt klumpig ibland. Men igår var det en sån dag. En varm ugn fylld med vattenånga och en stressad Stina är aldrig en bra kombination. Det hela resulterade i många tårar, ett telefonsamtal till Jonas och Anna (flera till Fredrik också, men hans telefon var avstängd). Anna skjutade in mig till sjukhuset och stannade som stöd. Vilket jag är väldigt tacksam för, sjuhus är inte den roligaste platsen att befinna sig på och då speciellt inte själv.

Det konstaterades att jag hade lyckats få en andra gradens brännskada. Vilket jag tror låter värre än vad det är för nu gör det bara ont om jag inte tar alvedon (min nya bästa kompis) och ipren (en annan väldigt bra bekantskap som jag kommit väldigt nära sen igår). Själva brännskadan har minskat till hälften idag vilket känns skönt, jag kommer ej att få ett ärr över halva under armen. Den har också ändrat färg till någon form av lila-brun nyans som jag inte tror man kan matcha till något. Den vita gasbindan som jag skulle ha i två dagar beslutade jag mig för att betrakta som onödig då skadan är helt torr och det känns bara obehagligt att ha den på. Dock så var gasbindan lättare att matcha än skadan, men det kan jag väll leva med.

Tack och lov så tar denna kille hand om mig. Love you!

Nu är det uppflyttat från Övik till Umeå. Många blandade känslor kan jag säga. Har ju varit här uppe pch jobbat de senaste sex helgerna (imorgon blir det min sjunde helg i rad). The crazy things you do for money. Var tvungen att festa på en onsdag istället för lördag, vilket alltid är en upplevelse. Det var en ännu mera speciell upplevelse för att det var med Mads och det mina vänner var längesen. Mycket testades på och mycket roligt hade vi, även om vi missade lekparken. Vilket när man tänker efter kanske var lika bra. Nu när man är i Umeå så har jag fått order av pappa att uppdatera bloggen så han vet vad jag har för mig plus att han kan se så att jag sköter mig. Tänka sig, jag som är en sån fin flicka..........

 

 

Kan ju även säga att jag mådde precis som jag förtjänade i torsdags också.

Livet i Lomviken har knallat på utan några större vändningar eller förvåningar. Jobb i Umeå på helgerna och veckodagarna i Lomviken där det för det mesta inte har gjorts något annat än att nuta av sommaren. Mitt hjärta drömmer sig bort till en verklighet med en spännande vardag med tillgång till resurser som aldrig sinar och obotlig romantik. Detta är förstås en verklighet som i stort sett aldrig kommer att uppnås. Detta var okej när man var 16, då var det ju så länge kvar tills man var vuxen och behövde tänka på morgondagen. Då spelade det inge roll om man hade 100 kronor på kontot och ville köpa en tröja för den stackars 100-lappen. Idag är 100 kronor inte bara ett medel för att köpa saker utan också en möjlighet till att skaffa mat, om man vill äta. Det kan också innebära en bussresa upp till Umeå så att man kan arbeta och tjäna fler 100-lappar. Morgondagen idag innebär att man måste planera, tänka långsiktigt, fundera på vilka andra aspekter denna resurs kan användas till. Ens fantasi drömmar skenar fort bort och man känner sig aldrig riktigt nöjd då man vet att just nu spelar det ingen roll vad jag gör för att mina drömmar är ännu utom räckhåll. Detta innebär att man slutar drömma. Världen blir så grå utan drömmarnas vackra färger som av misstag ibland färgar av sig på verkligheten. Det ligger kvar som en tunn slöja framför ögat och man kan ana regnbågens färger i asfalten som formar den väg man nu går på. Jag vill ha tillbaka denna slöja, måla den med mina egna färger och få världen att skifta i de nyanser som jag uppskattar. Är detta så svårt?

Jag vet dock att ett jobb är ett steg på vägen tillbaka till målarbordet. Jag tycker om mitt jobb. Det får mig att sakta se färgerna igen. Det inger hopp och hjälper att forma asfalten som bildar den väg jag kommer att gå.